enTREAskriver

Jag kommer hem, ingen mat. Saker på hela golvet. Familjen vid TVn. Mina modersinstinkter slår till och jag rusar till spisen för att sätta på pasta vatten, plockar på vägen upp väskor och strumpor. Försöker svara på frågor och lägga upp ett pluggschema i mitt huvud. Ingen märker ens att jag kommit hem, kanske börjar dom undra vart maten är men högst en undran, inte en tanke på att fixa mat själv.  Jag kan bli galen, jag blir galen!
Mitt i min galenhet river jag ut ett paket fel ur kylen, tömmer det i ett fat och ber alla fixa egen mat. Vilket liv det blir! Både på mig och dom. Familjefriden gå inte ens att stava till här. Men då. Händer det. SMS. Visst lbi man glad. Någonstans finns det någon som tänker på en. På mig. Familjen kan sura, världen kan gå under. Någon tänker på mig. Någon mer än Gud. Lovely;)