enTREAskriver

OCH TACK O LOV FÖR DET! Jag tänker inte vara tjejen som köper ut. Man gör det och sen ångrar man sig bittert. Verkligen. Varför bidrar jag till en tidigare död? Varförvarförvaför? För att jag är en fegis, en liten tönt . Ingen Benjatönt utan en riktig. En som inte i stundens hetta inser värdet av att inte alltid vara tillgänglig med sitt leg och köpa ut! UNGE! Vad håller jag på med? Nu blire skärpning!

Vi blev bjudna på champange på sushimiddagen och jag finittrade sönder hela kvällen. Hur värt ät det inte?

Jag kommer hem, ingen mat. Saker på hela golvet. Familjen vid TVn. Mina modersinstinkter slår till och jag rusar till spisen för att sätta på pasta vatten, plockar på vägen upp väskor och strumpor. Försöker svara på frågor och lägga upp ett pluggschema i mitt huvud. Ingen märker ens att jag kommit hem, kanske börjar dom undra vart maten är men högst en undran, inte en tanke på att fixa mat själv.  Jag kan bli galen, jag blir galen!
Mitt i min galenhet river jag ut ett paket fel ur kylen, tömmer det i ett fat och ber alla fixa egen mat. Vilket liv det blir! Både på mig och dom. Familjefriden gå inte ens att stava till här. Men då. Händer det. SMS. Visst lbi man glad. Någonstans finns det någon som tänker på en. På mig. Familjen kan sura, världen kan gå under. Någon tänker på mig. Någon mer än Gud. Lovely;)

Vill man inte bara dansa? Heeelt galet gött, skaka lite rumpa och sjunga tills man går under av lycka!
Veckan har börjat med 0,noll.NOLL lektioner. I två dagar har jag vart i skolan och upptäckt att allt är inställt. Tack och lov har jag förmågan att se det positiva i sånt, tillskillnad från Johanna som dunkar huvet i skåpet, skriker högt och klagar en kvart. Hoppas hon också lär sig nån gång! För hur gott är det att sitta hemma en dag? Neeej tänkte väl det.
Istället åkte vi hem till Sara och dreglade över killar och drack te. Tjejigt och riktigt värt. Sen åkte vi tillbaka till skolan för att upptäcka att både kemin och religionen var inställda. Som plåster på såren som inte ens finns lunchade vi på Ming. Frityrsmeten kommer ligga som ett lock i magen i veckor. Jag rullar, bokstavligen fortfarande! Nu sitter jag här och förfäras över mitt rum. Sjukhusrummet. Jag kanske ska släppa alla ideér om att " detta är bara tills jag köpt nya möbler" eftersom nya möbler aldrig kommer hända. Så nu ska jag nog försöka göra rummet till mitt och se hur det går. Under tiden går spellistan ovan varm Mellan varven kör jag kanske lite http://open.spotify.com/user/sesilja/playlist/1EOciFOZSDgnL4T7IPKnFC också!